att inte glömma varför

Igår blev jag intervjuad av karlstadtidningen och idag var det två elever från sundsta-älvkullegymnasiet här för att intervjua mig. Vid båda tillfällena kom frågan om hur mitt miljöengagemang startat upp.

Både igår och idag blev det lite av en aha-upplevelse, ung.. ”just, så var det ju ja..”. kanske beror det av att almenackan är full av så många uppgifter som dagligen ska lösas att den där lusten och nyfikenheten som en gång fanns glöms bort. För visst vill jag fortfarande rädda världen, rädda östersjön och försöka lösa att små barn i Sudan inte behöver växa upp utan sina föräldrar. kanske behöver vi påminna oss lite oftare om varför vi sysslar med det vi gör, vad drivkrafterna och nyfikenheten kom ifrån från början.

Ni förstår säkert problemet. Mitt i processer av detaljplaner, förhandbesked och bygglov kanske Östersjön känns långt borta. Men det vi gör här, spelar roll där, och att komma ihåg hur det en gång började är nog nyttigt för att stå med båda fötterna på jorden.

liberalt?

Läser debattartikeln av Fridolin som skrevs förra veckan, och svaret från folkpartisterna bla Nina Larsson . Jag som står lite utanför och bortom kan kosta på mig att analysera deras resonemang lite.

I stora drag handlar det om vem som är mest liberal, miljöpartiet eller folkpartiet.

Till en stor del ägnar sig Nina Larsson åt att inte ens försöka förstå miljöpartiets politik och ideologi, utan raddar istället upp lite floskler om hur tillväxtfientliga och världsfrånvända vi skulle vara. Bara det känns inte så liberalt i sig.

Sedan kommer jag att tänka på definitionen av liberal. Här känns folkpartiet idag inte riktigt som ett liberalt parti – om jag få definiera det som att vara frihetlig, öppen och vilja kämpa för demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Istället tycker jag faktiskt att miljöpartiet passar väldigt bra in i den definitionen. Vi har otroliga kämpar som jobbar för flyktingproblematiken världen över, och vill att medborgarna i högre grad ska vara delaktiga i de beslut som fattas, att de ska få bestämma i vissa frågor, att eleverna i skolorna ska få medbestämma över sin skolgång. Vi har visioner och vill tänka fritt och stort. Jag skulle vara väldigt glad om miljöpartiet alltmer kom att definieras som ett grönt socialliberalt parti, eftersom det i många anseenden just det det är.

Nina skriver att de socialliberala har högre ambitioner med välfärden, än idag. Lovvärt ska sägas, men vart tog socialliberalismen i Sverige vägen?  Jag kanske har missat något, men alla tecken pekar ju på att det försämrats under de senaste åren. För visst är det bra att människor får bestämma över sig själva och sina liv, och har möjlighet att försörja sig. Men det kan inte ske på bekostnad av de som har det svårast – vi måste även fortsatt har ett väl fungerande välfärdssystem i Sverige.

Precis som Fridolin skriver i artikeln så spelar det ingen roll om du få mer pengar i plånboken – för du kan ändå inte bygga sin egen järnväg. Vissa stora system, infrastrukturer och välfärdssystem måste, och ska skötas utifrån ett helhetsperspektiv och finansieras gemensamt. Miljöfrågan är en fråga, där vi, tillsammans, måste fatta beslut som syftar till att göra det enkelt för människor att välja miljövänliga alternativ, och där det också kostar att smutsa ner miljön. Det ska också ske utifrån en gemensamt samhällspektiv.

Detta är frågor där miljöpartiet har en stor roll att spela eftersom nästan samtliga andra partier passar i frågan. Här kommer också kombinationen av statligt styrande och frihetligt tänkande in. Miljöpartiet har den kombinationen.

översvämning, bygglov och nej till rivning

Idag var det första riktiga sammanträdet med nya nämnden. Drygt 20 ärenden av blandad svårighetsgrad, nästan som ett litet test för att se om nya majoriteten, nya ordföranden och alla nya ledamöter pallar trycket. Och det gjorde vi! Roligt, spännande och aningens nervöst!

Vi var på Karlstad CCC och fattade besluten som kommer att påverka Karlstads framtid. Bara det är hisnande nog. Hur som helst fattades beslut om att bevilja bygglov till 140 studentlägenheter, vi beslutade att godkänna ett planprogram för Zackrisdals verksamhetsområde, vi beslutade om sommartidtabellen för stadsbussarna och beviljade inte rivningslov för en 20-tals villa i  Tingvalla.

Dagens höjdpunkt var dock kanske den nya studie som presenterades kring översvämningsrisker runt Vänern. På Karlstad CCC är det i dagarna en ”planera med vatten – konferans” och lagom till detta är den forskningsrapport klar, som hade som syfte att se vidare kring de vattennivåer som presenterades i klimat- och sårbarhetsutredningen. Med nya sätt att mäta och med ett bredare spektrum av data har man kommit fram till att de nivåer som tidigare presenterats inte riktigt stämmer utan förmodligen ligger lägre. Detta är naturligtvis skönt, samtidigt som man på intet sätt kan andas ut, vi har fortfarande stora problem med vatten i framtidens Karlstad och måste även fortsättningsvis ta hänsyn till detta. Problemen blir dock kanske inte fullt så stora som man inledningsvis befarat.

premiärvecka

Förra veckan var en riktig premiärvecka. Första kommunmötet med alla nya gröna förtroendevalda i kommunen, första arbetsutskottet som nämndens ordförande och invigningen av Karlstad CCC på torsdagen.

Om vi börjar mitt i, så finns det väl lite att slipa på som mötesordförande,  men i huvudsak flöt allt på ganska ok och alla kom levande från mötet. All anspänning och fokusering som detta ändå krävde denna första gång, gjorde att jag var rätt så sliten på onsdag eftermiddag. Jag unnade mig därför en liten liten sovmorgon på torsdag morgon, sedan släpade jag med mig galastassen (eller ja, klänningen iallafall) och åkte till jobbet en stund, innan det blev dags att svida om och ta fart mot nya Karlstad CCC. Mer om invigningen kan till exempel läsas här. Sägas bör att det var en fantastisk kväll! Huset var givetvis fantastiskt, maten var superb, men bäst av allt var nog ändå konserten  - med en stor blandning av olika stilar och smaker alla med värmländsk touch.

För att sluta där jag började med alla nya gröna, så tror jag att vi nu hittat en mötesform som kan komma att fungera riktigt bra – där vi får chans att teambilda och utbilda varandra i hur vi ska driva en grön politik i kommunens olika nämnder och bolag. Teori är en sak, praktik kan ibland vara något annat.

mentorsprogrammet

I helgen var jag i Stockholm på mentorsprogrammet. Denna gång fokuserade vi på ledarskap och det politiska uppdraget. Det är oerhört fascinerande att få alla berättelse om vad som händer och sker ute i det politiska landskapets alla hörn. Majoritetsbyten, hur olika förutsättningarna är, hur samarbetet fungerar både mellan partier och inom partiet – det finns nästan lika många exempel som det finns platser och människor.

Hur som helst är det väldigt givande och utvecklande att sätta ord på och prata om det man till vardags kanske inte pratar så mycket om. Att få prata om hur man vill utvecklas som ledare är också naturligtvis både roligt och lite jobbigt. Ens tillkortakommanden blir tydliga..  men framförallt är det en tid att kunna vara egoistisk på  - och det är faktiskt rätt skönt. Att enbart kunna få prata om, och tänka på sig själv händer ju inte så ofta.

långt kvar till vår?

I helgen regnade det, vilket resulterade i halkigt väglag, inställda bussar och avåkningar. Moddiga gator och en hel del blöt snö att skotta var också ett faktum i morse. Och visst kändes det lite vårlikt under dagen igår, med plusgrader, aningens blå himmel och fågelkvitter. Men det är ju trots detta långt kvar till vår, och visst vore det fint om det kunde vara snö en bit till in på det nya året?

Det har ju varit en del snack om klimathot under de gågna månaderna. ”Småroliga” kommentarer om att det där klimathotet inte alls existerar eftersom det ju är så ofantligt kallt och varit så mycket snö.

Jag tror inte man kan ha mer fel än så. Jag tror att vi kommer att se mycket mer nederbörd i form av regn och snö framöver, vi kommer också att få extremare väder, så väl varmare som kallare. Att tro att vi kommer att få sommar året året om, kan inte vara mer fel än just så, för trevligt sommarväder kan vi nog glömma. Det kommer bli regnigare, varmare, snörikare och kallare. Extremare helt enkelt.

På många platser i världen har det varit stora översvämningar och i Australien upplever de emellertid kanske århundradets översvämning just nu. Kanske kan den hittills kalla och snörika vintern tyda på att golfströmmen ändrat riktning lite och inte längre förser oss med varm luft? I så fall är vi illa ute, och det är dags att vi anstränger oss mycket mer för att minska klimatpåverkan. Det är dags att vi ser utanför våra egna väggar och ser till helheten.

Behöver våra barn ha mängder av nya leksaker varje år? Behöver vi ha en ny tv, en ny kaffemaskin, en ny bil eller en ny soffa? Har vi råd att inte handla ekologiskt, krav och rättvisemärkt? Behöver vi äta kött varje dag, eller ens varje vecka? Planerar vi vårt resande, eller tar vi en extrasväng med bilen för att det är ju ändå ” så praktiskt?”  Förstår vi ens vad det handlar om att leva klimatsmart, eller tror vi att andra ska göra det åt oss?

Det har varit dags att vi förändrar beteende under lång tid,  men det går för sakta. Eller det händer ingenting alls.

Det är tid för förändring.

NU.

bakvänt

Igår skrev jag ju att Per Nuder icke-lanserades som ny partiledare för S. Idag läser jag i en annan kvällsblaska att det är S:s strategi att lansera andra kandidater än de som man verkligen vill se, eller de som verkligen vill leda partiet. Jag tycker det verkar vara bakvänt, är det inte bättre att lansera dem som verkligen vill leda partiet och de man vill se som ledare?

snö snö och så lite mer snö

Ja, det snöar ju lite just nu. Eller ja, inte precis just nu, men under det senaste dygnet har det snöat närmare bestämt en halvmeter hos oss. Två skottningar igår och tre idag, med ganska stora mängder och höga plogkanter.. Skottningen i sig är egentligen inget problem, men det är svårt att veta var vi ska göra av all snö, gatan blir smalare och smalare och snöhögarna liknar mer berg än högar.

På tal om högar och berg är steget inte långt till köttberg och Per Nuder. Läste i expressen att han möjligen är lite sugen på att bli ny S-ledare.Det är nog bra, antingen för andra partier eller för socialdemokraterna, men jag tror mer på det första om jag ska vara ärlig. (Här skulle det funnits en länk till artiklen, men av någon outgrundlig anledning kan jag inte länka in artiklar i WP just nu).

 

 

waow

Det pratas mycket i hemmet just nu. Den som står för det mesta pratet är lilleman – som kategoriserar allt i antingen ”waow” eller ”bajs”. Det som kategoriseras är bland annat mat. Nu gillar ju inte jag kategorisering alls, men dessa två är väl lika goda (eller onda) som några andra?

Många ord fattar vi, andra fattar vi inte (vilket ger upphov till viss frustration), andra ord begriper jag  - men inte G, vilket också ger viss frustration, såklart. Hur som helst är det sällan tyst, och öronen håller nästan på att ramla av..