migrationspolitisk överenskommelse mellan MP, M, C, FP, KD

Det hintades redan i går kväll om att en överenskommelse mellan regeringen och miljöpartiet skulle ske på något sätt kring migrationspolitiken. På en presskonferans i morse presenterades uppgörelsen kring migrationspolitiken mellan miljöpartiet och regeringen. I stora drag handlar det om att förbättra villkoren för asylsökande och papperslösa, vilket givetvis gläder vilken miljöpartist som helst.

I överenskommelsen ingår bland annat att:

- Asylsökande som fått avslag ska exempelvis kunna hållas i förvar i högst två månader i väntan på avvisning. I dag finns ingen gräns för hur länge någon kan hållas i förvar.

- ”Papperslösa” personer som inte fyllt 18 år ges rätt till subventionerad fullständig vård, regelbunden fullständig tandvård och läkemedel. ”Gömda” personer som inte fyllt 18 år har redan idag rätt till detta medan papperslösa barn bara har rätt till omedelbar vård och då endast i teorin eftersom de måste finansiera vården själva. De föreslagna förändringarna innebär att alla barn nu får samma rätt till subventionerad vård som bosatta.

- ”Gömda” och ”papperslösa” vuxna ges rätt till subventionerad vård som inte kan anstå och mödrahälsovård m.m. samt läkemedel som receptföreskrivs i samband med sådan hälso- och sjukvård. De ges även rätt till subventionerad hälsoundersökning och tandvård som inte kan anstå.

Överenskommelsen kommer att ingå i höstbudgeten samt att förändringarna ska träda i kraft 1 juli 2013.

bättre förutsättningar för satsning på biogas ett måste

Det kom ett mail som uppmanade mig att skriva på ett upprop för ökad biogasproduktion i Sverige. Jag skriver såklart på och delar dessutom informationen här, så fler kan sprida och skriva på.

Sverige har länge varit ett föregångsland inom biogasproduktion. Tack vare politiska beslut har produktionen av biogas kunnat växa och skapat en marknad för fordonsgas. Men nu tappar vi fart.

Intresset från regeringen verkar ha avstannat. Flera viktiga ekonomiska styrmedel går ut nästa år och det saknas förslag för att öka biogasproduktionen. Efter att i flera år väntat på politiska signaler börjar allt fler aktörer tveka och volymerna stagnerar. Detta måste regeringen inse och därför gör vi detta upprop. Alla som vill kan skriva under och skicka en signal till regeringen att detta är viktigt.

Vi vill att regeringen:

• Inför kraftfulla och långsiktiga styrmedel för biogas
• Ger marknaden en tydlig politisk signal om biogasens värde i omställningen
• Fortsätter att prioritera det svenska försprånget inom biogasområdet

Vill du också att regeringen ska agera? Skriv under vårt upprop här: http://www.energigas.se/Aktuellt/Biogasupprop

Jag tycker det viktigaste vi ska jobba med framöver – förutom de tre ovanstående, mer övergripande punkterna – är att:

1. Få fler tankställen: Får några år sedan diskuterades krav på biogas på tankställen, precis som det för några år sedan infördes krav på tankställen att de skulle ha etanol. Idag finns etanol på alla större mackar, och det är ingen svårighet att ha etanolfordon i det här landet. Biogasbil är enkelt på vissa håll i landet, men i Värmland finns enbart ett tankställe – i Karlstad, vilket i princip gör det omöjligt för flertalet värmlänningar att köra på biogas. Kan man inte tanka kan man ju heller inte köpa en biogasbil, och bli lite mindre fossilberoende.

2, Det måste vara enklare att starta biogasproduktion: Kommuner som har utsortering av matavfall och företag som är intresserade av produktion måste på ett mycket enklare sätt än idag kunna starta projekt tillsammans och börja producera gas. Idag är det lagstiftning som både hindrar och begränsar en sådan utveckling som vi skulle behöva för att ställa om i tillräcklig fart för att minska klimatpåverkan.

stort förtroende för S i frågor om skola, vård och arbete – men inte ekonomi

Idag presenterades en studie som gällde de politiska partiernas förtroende i olika frågor. Framförallt sjukvården ligger väljarna varmast om hjärtat och deras förtroende är där störst för S, vilket det även är för den näst viktigaste frågan, skola och utbildning, följt av sysselsättning och äldreomsorg. Ekonomi kom på femte plats.

Till en början måste jag ju naturligtvis beklaga att klimatfrågan, som är vår osökt största och viktigaste fråga att hantera, inte finns med på fem-i-topp. Orsaker till detta skulle jag tro är för att det, helt felaktigt, är en fråga som flertalet upplever som långsiktigt viktig, medan sjukvården och skolan är viktig här och nu. Detta trots, att jag tror det flesta vet att det är hög tid att göra något åt klimatproblematiken nu, eftersom det snart kommer vara försent.

Men om jag återvänder till just fem-i-topp har alltså S störst förtroende i fyra av frågorma gällande vård, skola, sysselsättning och social trygghet, medan M har störst förtroende när det gäller landets ekonomi. För mig hänger inte det ihop. Om man ser till varje enskild fråga för sig, ja – men om väljarna tror att S är de som bäst kan fixa skola och bra vård, medan M tar hand om landets ekonomi utan att ha förtroende i frågor som skola och vård blir det svårare för mig att förstå. Landets ekonomi är ju naturligtvis avhängigt hur människor mår, hur bra det går för barn och unga i skolan, att människor har arbete. Det är väl kanske just det som i så fall är en bra hushållning med landets resurser?

down town solsidan/älvpromenaden

Ikväll presenterades den inventering av älvpromenaden som gjorts, för allmänheten och media. Det var ett trettiotal som kom för att lyssna på arbetsgruppens resultat och förslag för hur vi nu gå vidare.

Under sommaren kommer det att vara fritt för alla att tycka till om hur man vill att området ska utvecklas. Detta kommer senare att sammanställas och bearbetas för stadsmiljögruppens räkning. Även om det är snabba ryck så förväntas arbetsgruppen vara klar med processen under 2012, vilket innebär att vi i början på nästa år kan presentera ett skarpt förslag till hur vi vill att älvpromenaden/solsidan ska se ut.

Jag var där för att få lite inspel och ta del av både förväntningar och åsikter som kom från de som var med på informationen. Det är spännande att höra hur olika människor tycker är viktigt, vad de uppskattar med platserna- men också hur de vill att de ska utvecklas framöver. Mycket handlade om kultur, historien och platserna i sig, trafiksituationen och biltrafik i området och hur man ska kunna hitta lösningar på det.

Vill du vara delaktig och har synpunkter? Håll utkik på karlstads hemsida karlstad.se !

MP störst förtroende gällande klimatpolitik

46% känner störst förtroende för Miljöpartiet när det kommer till klimatpolitik – och det är ett stort glapp till förtroendet för de andra partiernas klimatpolitik, det visar en ny undersökning från Sifo beställd av pr-byrån Westander, som idag presenteras av svt.

Siffrorna visar tex på att Socialdemokraterna är andra största parti med 9%, Moderaterna 6% och Centerpartiet, som ändå försöker profilera sig på klimatpolitik får 4%. Till och med om man fördelar på borgerliga väljare så ligger Miljöpartiet högst med 38%, och nästföljande är Moderaterna med 16%.  

Orsaken? Anders Wallner, Miljöpartiets partisekreterare, förklarar det rekordstora förtroendet med att Miljöpartiet stått upp för de här frågorna, både när de har diskuterats mycket, men också när de inte diskuteras särskilt mycket. Partiet fortsätter att presentera konkreta förslag som både skapar möjligheter för människor, men också premierar det som är bra för miljön och därmed också gör att omställningen blir möjlig.

att våga styra inom befintliga ramar

I måndags klubbades budgeten för Karlstads kommun efter en lång budgetdebatt i kommunfullmäktige. Diskussionerna handlade om allt mellan budgetmål och upplåning till medborgarkontor och satsningar på barn och unga. Jag har tidigare sammanfattat vår budget i ett blogginlägg som kan läsas här. 

Nästan nytt för året är att vi inte bara pratar siffror utan kanske framförallt pratar om den verksamhet vi redan har och hur vi vill utveckla den. Vi införde detta nya styrsystem under förra året, som ett resultat av ett initiativ från den förra majoriteten.

Trots detta verkar det inte som att S tagit det nya styrsättet till sitt hjärta. Under debattens gång och i sociala medier blir det tydligt att man inte helt förstått att man kan ändra på det som redan finns, utan att nya initiativ och nya uppdrag också måste generera nya pengar. Det kanske inte är så konstigt att det är så eftersom det är så det fungerat under lång tid, med desto viktigare då att vi förändrar det synsättet och istället fokuserar på det vi har och hur vi får ut det mesta möjliga av det. Det finns flera olika åtaganden i strategisk plan som syftar till att göra verksamheten bättre, inom de budgetramar som redan finns.

Flera åtaganden syftar också till att minska kommunens kostnader, som ex:  Utred nya arbetsformer för effektivare upphandling, ta fram en långsiktig kommunövergripande investeringsplanering över samtliga kommunala lokaler och fastigheter, Samordna information och marknadsföring av karlstad som event – och besöksstad, Ta fram förslag på metod för att få mer kostnadseffektiva byggprojekt, och att Införa facility management, stegvis i alla förvaltningar.

Det verkar ju tämligen smart att om man hittar bättre sätt att arbeta så gör man det istället för att göra det man tidigare gjort och på det nya sättet. Jag tror att både vi som har uppdrag och jobbar inom kommunen och karlstadborna är måna om att våra gemensamma pengar används på mest effektiva sätt.

åk båt Karlstad – Hammarö – Kristinehamn

Idag var det premiärtur av båtbusslinjen mellan Karlstad – Hammarö – Kristinehamn. Med på resan var de tre kommunernas kommunledningar och det var minst sagt en fin resa som startade i Karlstads inre hamn, hämtade Hammarös kommunledning på Lövnäs och åkte sedan vidare hela vägen till Kristinehamns skärgård.

Vänern bjöd på vackert väder, skvalpande vatten och en mycket trevligt upplevelse. Att åka en tur, eller flera, i sommar är en varm rekommendation som jag tror alla som var med på dagens resa skriver under på.

ska vi lägga ner bygglovet?

Samtidigt som den kommunala planprocessen pekas ut som en bromskloss för det svenska bostadsbyggandet så tenderar också detaljplanerna – med vidhängande gestaltningsprogram – att bli mer detaljerade.

På gårdagens budgetfullmäktige debatterades återigen stadsbyggnad, planprocess och bygglovshantering. Något som vi från majoritetens sida också gjorde utspel om i slutet av förra veckan. Planprocessers tid är något som specifikt tas upp allt som oftast och i senaste numret av byggindustrin skriver också tre forskare på temat ”Lägg ner bygglovet”. Man menar i artikeln att en bra detaljplan skulle räcka för att sedan tillåta byggnation inom detaljplanens ramar.

Bakom fokuseringen på planprocessen ligger det närmast rekordlåga svenska bostadsbyggandet. Sedan 1990 har vi legat stadigt under OECD-snittet när det gäller bostadsinvesteringar i förhållande till BNP. Bostadsminister Stefan Attefall talar om investeringsunderskottet, den så kallade ”säcken”, på 1 500 miljarder kronor som vi skulle ha investerat i bostäder för att ligga i nivå med OECD sedan 1990, men som vi inte gjort.

Forskarna, från institutionen för fastighet och byggande på KTH, är just klara med rapporten ”Detaljplaner i praktiken – är PBL i takt med tiden?” som ingår i Sveriges byggindustriers forskningsserie. De tre forskarna menar att mycket av detaljerna i bebyggelsens utformning blir fastlåsta, eftersom det är långt före byggstart. Det är sedan inte ovanligt att planprocessen i stadsbyggnadsprojekt tar flera år i anspråk. När projektet närmar sig en bygglovsprövning kan mycket ha förändrats på marknaden. Med följden att planen kanske behöver ändras.

Studien visar att kommunens egna administrativa moment, där man väntar på remisser och utredningar, har stor inverkan på tidsåtgången. För de studerade projekten är tidsåtgången för restposten ”annat arbete” lika stor som tiden för samråd och utgör nästan en tredjedel av den total tidsåtgången. Något som vi nu arbetar med både genom servicegarantier och förbättrad samordning mellan kommunens olika förvaltningar som är berörda i planeringsprocessen.

Tidsåtgången i planprocessen har också studerats och visar sig variera kraftigt, men landar någonstans runt ett medelvärde på tre år. Det borde kunna minskas, kan man tycka. Däremot är det svårt att identifiera något enskilt moment som är avgörande. Det är givetvis intressant att gå vidare med detta och se om man inte kan hitta orsaker som förenar. Det behöver ju inte vara gemensamma nämnare mellan kommuner, men för en kommun kanske en vissa del tar längre tid än i andra. Man har konstaterat att mycket handlar om hur planarbetet är organiserat. Trenden med allt högre detaljeringsgrad förstärks också, enligt KTH-forskarna, av ett fenomen som blivit allt vanligare under de senaste tio åren – gestaltningsprogrammet.

Om detaljplanen utformas så att man tydliggör hur byggnation inom området ska se ut och vara utformad, kan mycket väl bygglovet slopas. Det blir å andra sidan mest en formalia sak, om man söker bygglov direkt efter en laga kraft vunnen plan.

Men å andra sidan är det en kritik vi ofta får, och som vi själva funderat över också, om inte detaljplanerna egentligen skulle vara med flexibelt utformade så att vi med enkelhet kan möjliggöra olika typer av verksamheter där om det är så att tiden rinner i väg och intresset för en fastighet förändras? Det skulle i så fall motsäga att slopa bygglovet, eller medföra att kommuner mister hela styrningen på samhällsplaneringen?  

ökad service, snabbare handläggningstider och – mer byggande?

Idag hade majoriteten pressträff med fokus på ett ökat byggande i Karlstad. Under de senaste åren har bostadsproduktionen inte motsvarat våra uppsatta mål, och även om kommunen även i fortsättningen inte kommer att bygga majoriteten av dessa i egen regi så måste vi från kommunledningen givetvis se på vad vi kan göra för att underlätta våra processer för att underlätta för andra att bygga.

Det har gjort att vi haft en dialog med företag som bygger och äger fastigheter i Karlstad, för att höra vad som fungerar bra, vad som inte göra det och hur vi kan förbättra oss. I budgeten som hanteras på kommunfullmäktige i nästa vecka, läggs därför in extra pengar till stadsbyggnadsförvaltningen med syfte att snabba på processen gällande planer och bygglov.

Till detta kopplas servicegarantier som ska ge en tydligare bild av vad man ska kunna förvänta sig av kommunen, te x hur snabbt man ska få svar, hur lång tid ett enkelt bygglov ska ta, eller hur lång tid det ska ta att få svar på huruvida kommunen tänker planlägga ett område eller inte. Oerhört viktiga delar för att medborgare och företag ska veta vad de ska kunna förvänta sig av kommunen och för att det ska finnas ett gemensamt synsätt på varandras åtaganden.

oppositionens budget

I tisdags handlade kommunstyrelsen till stora delar av den budget som fullmäktige ska anta på kommunfullmäktige innevarande månad. Majoriteten hade sedan tidigare presenterat sin budget, nu var det således dags för oppositionspartierna.

Enligt pressutskick skulle S presentera en annan inriktning på kommunens utveckling än vad majoriteten tidigare gjort. Vad denna inriktning är är dock inte klart, det var minst sagt en spretig skuggbudget som presenterades.  

Bland annat skär man ner på barn-och ungdomsnämndens och gymnasienämndens verksamheter, väljer att lägga resurser på lönehöjningar istället för på verksamhet. Detta i en tid då vi har stor ökning av barnafödande och vi öppnar allt fler förskoleavdelningar runt om i Karlstad. Man väljer också att behålla medborgarkontoren, trots att de inte alls utvecklats som vi ville och man kan använda resurserna på andra sätt.

En kritik från S var att vi lade utredningsuppdrag utan att lägga in mer pengar, jag skulle istället säga att det är genom att styra den befinltiga verksamheten (som omfattar 4 miljarder) som vi ska påverka. Nya uppdrag behöver inte alltid omfatta mer pengar – utan kan lika gärna handla om omprioriteringar, från sådant som man kan göra på annat sätt, effektivisera eller utveckla. Nya pengar att fördela handlar denna gång om ca 50 miljoner vilket är ett vädligt litet tillskott om man ser till hela verksamheten inom kommunen. Det innebär också att förändringar (om man vill ha förändringar) i stora drag måste ske inom det som redan finns. Det är också därför en del av arbetet med budget nu handlar om strategisk plan, något som S var med och arbetade för förra mandatperioden, men som man nu kanske glömt bort?

Vänsterpartiets skuggbudget var dessbättre lite tydligare, med fokus på sociala frågor: En social investeringsfond, i syfte att arbeta mer med förebyggande arbete, och ett försök att minska de delade turerna inom vård- och omsorgsförvaltningens område.

Återstår att se om sverigedemokraterna kommer med ett fjärde budgetförslag att ta ställning till på kommunfullmäktige den 18 juni.