Så var man då äntligen igenom Hallandsås, 14 år försenade och 18 år efter byggstart, och med en fördyring på ca 10 miljarder.
Känns som det är min lilla bäbis på något sätt, när jag studerat projektet i detalj under mina fyra-fem år som doktorand. I sommar, om inte förr, blir det en tur dit, var så säker.
Men.. nu är det ju en tunnel kvar..
.. och för några dagar sedan gick Åsa igenom åsen och en av två tunnlar är helt klar. Bara några år försenade (projektet skulle varit klart 1996).
Läs gärna min avhandling Sju miljarder för sju minuter? om tunnelbygget, miljöperspektiv i planering och vad man måste ta med sig från projektet för att detta inte ska hända igen.
Idag blev jag intervjuad av karlstadtidningen. Lite frågor om kulturgeografi, avhandling och doktorerande, samt det här med barn. Undrar just hur man får ihop det till något läsvärt, men å andra sidan – vem skulle inte vilja läsa en artikel om mig och min komplexa verklighet??
.. och ville veta lite mer om min avhandling. Helst konkreta förslag och exempel. Inte så lätt för en förvirrad och amningspsykotisk akademiker att klämma fram det en måndagmorgon. Vi får väl se om de får till något som är värt att skriva om, och får de det får vi hoppas att det stämmer överens med det jag skrivit. Det där med media är inte lätt i vanliga fall.. och inte är det lättare nu, känner mig oslipad.
Nu är det precis en vecka kvar tills det är dags att entra universitetet och försvara avhandlingen. Känns mycket märkligt, ”boken” är ju för länge sedan upptryckt, uppspikad och nästintill lagd till handlingarna. Stoltheten jag kände då har lagt sig och det är nästan som vilken bok som helst som står där i bokhyllan – typ ”jaha.. den där gamla trasan..”
Hur som helst ska den iallafall diskuteras, försvaras och arbetet med den ska förhoppningsvis firas lite efteråt. Trodde nog att jag skulle vara mer nervös, bättre förberedd och gladare när dagen sakta närmade sig, å andra sidan är det ju en hel vecka kvar så känslan kanske hinner infinna sig. Om inte annat så kanske den kommer sådär kl 10.00 om en vecka.. =)
Jaha, så här känns det då… Att ha ett färdigt avhandlingsmanus! Lite overkligt, märkligt, konstigt, tomt och fantastiskt skönt. Jag har nog inte riktigt fattat detta ännu, tänk att jag faktiskt är klar! Vad ska man göra nu då? Kanske möjligen vara lite ledig, vara politiker, njuta av livet… ? Ja, givetvis!
Arbetet med avhandlingen är givetvis inte helt över, på måndag ska det till tryckeriet, korrekturläsas, tryckas om… sen ska det spikas och kanske framförallt försvaras. Just nu känns det emellertid ganska långt borta, helgen känns som en oas av ledighet med kalla drycker, glass och goda vänner..
Jag ska skriva en sammanfattning på engelska. Jag inser att jag är ganska dålig på det, eller iallafall väldigt ringrostig. Jag får skrivkramp, får inte ur mig några ord alls. Och skulle jag läsa igenom känns det så där lagom svengelskt. Kan jag inte få köra en muntlig sammanfattning istället?
Nåja, jag ska åka och handla lite mat nu. Sen ska jag försöka igen. Igen. Och igen. Tills det blir klart.
Efter att lördagen regnat bort, gick jag och grannen ut på långpromenad igår. Härligt att komma ut lite i solen, vårkänslorna lät inte vänta på sig. Skulle vara underbart med lite sol och värme nu. Längtar, längtar och det känns som om det går sååå långsamt!
Vad gäller avhandlingarbetet rusar däremot tiden fram och jag har inte riktigt hunnit med det jag ska utifrån den planering jag satt upp. Lite beroende på att jag inte orkade jobba i helgen, är så trött och tyckte det var skönare att vara hemma och ta det lite lugnt. Får försöka ta igen det nu!
I går började jag jobba igen. Det var inte lätt att komma igång efter en dryg veckas ledighet och några veckors väntan på slutseminarium och annat innan dess. Vi var inte många på jobbet, men några tappra själar samlades vid kaffeautomaten med jämna mellanrum. Denna vecka är målet att klara av kapitel fem, vi får väl se hur det går med det… arbetsmässigt handlar det egentligen inte om en så stor insats, men det gäller ju att få huvudet med sig – för tillfället känns det som en aningens för seg knäck lagt sig på tankeverksamheten. Jag skulle tro att det på måndag morgon känns som om allvaret börjar igen, denna vecka får bli lite av uppstart..
