fler män i kollektivtrafiken

I dag presenterades den nationella undersökningen Kollektivtrafikbarometern som visade visar att kollektivtrafikens marknadsandelen ökar vilket ligger i linje med branschens målsättning att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Det är dock en hel del kvar till målet. En positiv nyhet var också att kollektivtrafikens andel av mäns totala resande ökat med nästan två procentenheter ( från 24% till 26% ) jämfört med förra året.

Kunderna är också relativt nöjda med sitt resande. De regelbundna resenärerna ger högt betyg till bland annat information om avgångstider där 82 % är nöjda, 73 % tycker det är tryggt och 72 % upplever att det är enkelt att åka med kollektivtrafiken. Sämst betyg får störningsinformation där enbart 27 % är nöjda och dessutom uppfattas kollektivtrafiken inte som lyhörd för synpunkter. Kollektivtrafikbarometern vittnar också om Karlstadsbuss fortsatta topplacering när det gäller mätningen av kundnöjdheten. På första plats i landet när det gäller alla tillfrågade och på andra plats när det gäller kunderna.

I Karlstad finns ingen separata statistik på kvinnor och mäns resande, däremot har årets första månader visat på en rekordstor resandeökning (13%). Resandet i stadstrafiken har ökat varje år de senaste sju åren. 2005 då Karlstadsbuss bytte till orange bussar gjordes 3,9 miljoner resor/år. 2012 reste 6,2 miljoner med Karlstadsbuss, vilket är en ökning på 59%. Fortsätter trenden kan det åttonde året innebära rekord. Ingen annan januarimånad i Karlstadsbuss historia har så många valt bussen.

kollektivtrafik – samhällsnytta och samhällsansvar

I veckan som gick anordnade Sveriges kommuner och landsting tillsammans med Svensk kollektivtrafik en presidiekonferans för de som sitter i styrelser för kollektivtrafikutförare och myndighetsnämnder. På schemat stod bland annat diskussion kring resultaten av processen kring regionala trafikförsörjningsprogrammen, hur vi hanterar nya lagstiftningen, konkurrenssituationen gentemot kommersiell trafik, kostnadsutvecklingen framåt och andra framtida utmaningar.

Med på konferansen var bl a infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som dagen till ära också hade en debattartikel i dagens samhälle.

I artikeln påpekas vikten av att kommersiella aktörer släpps in på terminaler och hållplatser för att göra situationen så enkel och bra för kunderna som möjligt. Nu kan man ju tänka sig att det skulle kunna varit en stort problem om det hade varit en mängd kommersiella aktörer på kollektivtrafikmarknaden som kommit till efter nya lagstiftningen. Nu är det inte fallet så, och i de fall det kommit till så verkar det som att man löst det på ett tillfredsställande sätt, som tex på terminalen i Göteborg där kommersiella aktörer får tillträde och där en avgift tas ut för alla som ska lägga till. Så långt är det bra, huvudsaken är att det för kunden är enkelt och smidigt och lyckas man lösa biljettfrågan och samordna tidtabeller och annat finns stora möjligheter att detta kommer bli riktigt bra.

Men istället för en rad tillkommande kommersiella aktörer ser vi ett fåtal stora bolag som blöder ekonomiskt, det kan vara svårt att få in anbud i upphandlingar och ett flertal aktörer som har upphandlats har slutat i förtid pga ekonomiska svårigheter. Kollektivtrafik är uppenbarligen svårt att tjäna pengar på, och jag tror vi måste inse att det snarare är en samhällsuppgift än en uppgift för marknaden att lösa. Detta innebär också att staten måste hitta vägar att hjälpa de kommuner som har stora ekonomiska åtaganden, inte minst de kommuner som har spårbunden trafik.

Kostnaden för kollektivtrafiken är något vi måste hantera framöver. En balans mellan det kunderna betalar och det som samhället subventionerar måste totalt sett ställas mot den alternativkostnad som det skulle innebära att inte köra någon kollektivtrafik alls. Att resa kollektivt är trots allt energismartare och mer ekonomiskt än om vi skulle bereda plats för alla individer på motorvägar, parkeringsplatser och så vidare. En djupare analys av detta måste emellertid göras för att vi ska kunna hitta argumenten för att framgent kunna satsa på kollektivtrafiken. Det finns ingen väg tillbaka, nu gäller det att istället optimera resurserna på ett sådant sätt att samhällets nytta blir så stor som möjligt och att resenärerna får så mycket utbud för pengarna som möjligt.

bra betyg för centrumutveckling och kollektivtrafik

Igår presenterades en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Fastighetsägarna. Bäst omdöme får kommunen för kollektivtrafiken och engagemanget och utvecklingen av stadskärnan.

75 procent av företagarna tycker att kommunen är engagerad i utvecklingen av centrumkärnan och Karlstads stadskärna placerar sig på tredje plats bland de 20 kommunerna i undersökningen när det gäller konkurrenskraft. 69 procent av fastighetsägarna tycker att kommunen gör rätt prioriteringar när det gäller infrastruktursatsningar, vilket är 10 procent högre än riksgenomsnittet.

Karlstads kommun lyckas också mycket bättre än genomsnittet med att göra rätt prioriteringar av bygg- och stadsutvecklingsfrågor – det anser 64 procent av de tillfrågade fastighetsägarna.

Däremot finns det flera förbättringsområden, te x när det gäller handläggningstiderna för plan- och bygglovsärenden, och det upplevs också att kontakten med politiker är dålig. Båda jobbar vi för att förbättra. På förvaltningarna pågår arbete med att få bättre flyt i plan- och byggprocesserna, medborgardialogsfrågor är viktiga, vårt näringslivskommunalråd gör verksamhetsbesök.

Sist men inte minst: Är det någon som vill prata stadsbyggnadsfrågor med mig så är det bara att höra av sig!

kollektivtrafik med resenärsperspektiv

Karlstadsbuss ligger i framkant av Sveriges kollektivtrafik. Hög andel nöjda kunder, stor resandeökning och ett ständigt utvecklingsarbete gör att det hela tiden finns nya mål att sträva mot, uppnå och studera resultaten från.

Kanske är det också just utvecklingsarbetet som gör det intressant att vara politiker (och för den del också forskare) i karlstadsbuss närhet. Här diskuteras framtidens kollektivtrafik, inte bara utifrån vilka busslinjer vi ska köra nästa år, utan på ett generellt plan, utifrån individers vardag, marknadens möjligheter och anpassningar, känslan av att åka buss, hållplatsens utformning – Kort sagt: Hela upplevelsen av att vara kollektivtrafikresenär från det att jag går ut från dörren hemma tills dess jag kommer till jobbet.

Ständigt diskuteras resenärsperspektivet i kollektivtrafiken. Men vad menar vi egentligen med det? Och hur utvecklar vi vår kollektivtrafik för att få fler att åka, och kanske framförallt, underlättar vi tillräckligt för människor att åka kollektivt när vi planerar bostäder, skolor, shopping, arbetsplatser och hur gör vi det tillräckligt attraktivt? Hur stor roll spelar hållplatsen, resan och bussen för helhetsintrycket? Många av de frågorna finns det svar på i den vinnovarapport ”en permanent världsutställning i Karlstad” som precis blivit klar på Karlstadsbuss.

Mer om den kan läsas här och den kommer också att presenteras på persontrafikdagarna i Göteborg om någon vecka, missa inte det!

låt bussen åka före – prioritera kollektivtrafiken

I våras lade jag och majoriteten i stadsbyggnadsnämnden samt majoriteten i teknik- och fastighetsnämnden ett uppdrag till respektive förvaltning att arbeta med hur bussarna i staden kan få bättre flyt, dvs prioriteras i korsningar, förenkla sträckningar eller på andra sätt låta bussen åka före.

På senaste nämnden kom nu en rapport från arbetet, med olika åtgärder, mer eller mindre effektiva och kostnadskrävande på olika platser i staden som skulle effektivisera bussarnas restid/väg. Ingen är väl direkt förvånad över att vägen via klaramotet – Karl IXgata- skulle ge stor effekt om det byggdes om och vi kunde få busskörfält där. Nya bussgator/busskörfält vid rudsmotet och älvgatan, planskilda korsning vid wåxnäs industriområde, ny avfart från E18 och signalprioriteringar vid ett flertal trafikljus är några andra åtgärder som föreslås i rapporten.  

Ingen prioritering mellan de olika åtgärderna finns i dagsläget och det som kommit fram i denna studie vävs in i den trafikplan som just nu är ute på remiss och ska behandlas under hösten. Där kommer dessa förslag tillsammans med övriga trafiklösningar som är på gång i staden diskuteras och slutligen prioriteras.

bra kollektivtrafik på landsbygden – en lekstuga, enligt (S)

MP Värmland gick ju innan helgen ut med att man motsätter sig förslaget att lägga ner de 17 tågstoppen, som debatterats flitigt i media sedan i våras. Miljöpartiet utmanade i utspelet alla andra partier i Värmland att tydliggöra sin ståndpunkt och hur man ser på framtidens kollektivtrafik på landsbygden.

Idag deltog Stina Bergström, språkrör för MP Värmland, riksdagsledamot och partiets trafikpolitiska talesperson i en debatt i värmlandsradion, på temat, eller debatt och debatt, det är svårt att debattera med andra partier som vägrar ta ställning, eller för den skull ens diskutera frågan.

Ulrika Simonsson, ordförande för Moderaterna i Värmland och dessutom ledamot i Värmlandstrafiks styrelse, ville i dagsläget inte ta ställning, utan tyckte det var för tidigt att debattera och göra politik av frågan om den nedläggningshotade tågstationerna. Hon tyckte däremot att kollektivtrafiknämnden är de som ska fatta beslut i frågan, något som Tomas Riste, regionråd (S), så sent som förra veckan gick ut i media och berättade att det var värmlandstrafiks styrelse som skulle göra.

Socialdemokraten Tommy Ternemar, också ledamot i värmlandstrafiks styrelse, vill inte kommentera förslaget om nedläggning, bland annat med hänvisning till att han inte vill ge sig in i miljöpartiets lekstuga. Att kalla en sådan viktig fråga för landsbygden i Värmland för miljöpartiets lekstuga är inte bara märkligt, utan ganska häpnadsväckande. Här finns människor som varje dag pendlar med tåg till och från arbetet för att kunna försörja sig. Om det finns förslag på att lägga ner de kommunikationer som de människorna använder sig av, är det inte rimligt att de som är folkvalda åtminstone kan stå och berätta vad de tycker? Utan att förlöjliga den diskussion och debatt som resenärerna och de som bor kring de nedläggningshotade tågstoppen är värda.

Politiker är sällan rädda för att ta debatt eller diskussion i olika frågor, det ingår liksom i uppgiften – man måste vara beredd att ta debatten, eftersom man är vald av folket att hantera de frågor som uppkommer och fatta bra beslut. Men för att kunna göra det måste man dels lyssna, men också låta folk få veta vad man tycker. Det är i slutändan de som avgör om du har åsikter värda att rösta på i nästa val.

omdebatterade biljettpriser i kollektivtrafiken

Ett nytt biljettsystem har införts i kollektivtrafiken i värmland. I samband med det införs också ny zonindelning.

Med anledning av detta har det den senaste veckan debatterats biljettpriser i media. Framförallt har det handlat om ett missnöje med höjningen för de resenärer inom Karlstads kommun, de som reser mellan Molkom/Väse/Vålberg och Karlstad.

SVT gjorde reportage i torsdags och fredags och NWT har gjort reportage både förra veckan och denna. Alla med temat att resenärerna tycker att det blir en för stor ökning för de som busspendlar mellan tätorterna i Karlstads kommun. Ökade priser upprör nästan alltid, speciellt om man inte upplever att man får något mer än förut, då man betalade det lägre priset. Från ett Karlstad-perspektiv är det naturligtvis viktigt att buss upplevs som ett attraktivt transportsätt och att det är enkelt och prisvärt att åka hållbart mellan kommunens olika delar. Vi satsar mycket på upprustning av kommunens mindre tätorter, just för att vi vill att det ska vara attraktivt att bo och verka där, även om vi vet att många av jobben finns i Karlstad. Arbetspendlingen är således ett viktigt kitt för att människor ska kunna leva, bo och verka i hela Karlstads kommun.

Det är också något vi framfört till värmlandstrafiks styrelse som lovat se över frågan igen. Från kommunens sida ser vi gärna att vi har en diskussion kring hur både priser och zoner inom kollektivtrafiken ska utformas. Beslut i frågan om nya zoner och biljettpriser fattades av Värmlandstrafiks styrelse i november förra året. I det avtal som värmlandstrafik hade med alla kommuner står att VTABs styrelse har ansvaret och rätten att fatta beslut om priser och produkter. Därför har inte Karlstads kommun varit delaktiga i det beslutet.

från plats 16 till plats 12, med mål om topp 10

I flera kommuner än någonsin styr Miljöpartiet tillsammans med andra partier. Flera av dessa kommuner visar nu på ett gott miljöarbete i olika rankningar, med miljöaktuellts miljökommunsrankning som den senaste. Eskilstuna, Örebro och Malmö var miljökommunernas topp 3.

I Karlstad har vi under flera år, tillsammans med fler andra partier, försökt förenkla för människor att agera klimatsmart. Vi har kommit en bit på väg, men kan och behöver göra mer. I miljöaktuellts miljökommunsrankning har Karlstad förbättrat miljöarbetet och stiger därmed från plats 16 till plats 12. Det är glädjande och handlar framförallt om ett systematiskt och prioriterat arbete med bra kollektivtrafik och bra cykelvägar. Med en politik som prioriterat och kompetenta och duktiga tjänstepersoner har Karlstad utvecklaten av Sveriges bästa kollektivtrafik. Vi satsar också på att vidareutveckla den, liksom att utvidga cykelvägnätet så att människor enklare och snabbare kan transportera sig på flera olika sätt.

Vi kan givetvis inte sätta oss ner och vara nöjda med det här. Nästa rankning bör vi, enligt mig vara med i toppstriden och definitivt med bland topp 10.

oppositionens budget

I tisdags handlade kommunstyrelsen till stora delar av den budget som fullmäktige ska anta på kommunfullmäktige innevarande månad. Majoriteten hade sedan tidigare presenterat sin budget, nu var det således dags för oppositionspartierna.

Enligt pressutskick skulle S presentera en annan inriktning på kommunens utveckling än vad majoriteten tidigare gjort. Vad denna inriktning är är dock inte klart, det var minst sagt en spretig skuggbudget som presenterades.  

Bland annat skär man ner på barn-och ungdomsnämndens och gymnasienämndens verksamheter, väljer att lägga resurser på lönehöjningar istället för på verksamhet. Detta i en tid då vi har stor ökning av barnafödande och vi öppnar allt fler förskoleavdelningar runt om i Karlstad. Man väljer också att behålla medborgarkontoren, trots att de inte alls utvecklats som vi ville och man kan använda resurserna på andra sätt.

En kritik från S var att vi lade utredningsuppdrag utan att lägga in mer pengar, jag skulle istället säga att det är genom att styra den befinltiga verksamheten (som omfattar 4 miljarder) som vi ska påverka. Nya uppdrag behöver inte alltid omfatta mer pengar – utan kan lika gärna handla om omprioriteringar, från sådant som man kan göra på annat sätt, effektivisera eller utveckla. Nya pengar att fördela handlar denna gång om ca 50 miljoner vilket är ett vädligt litet tillskott om man ser till hela verksamheten inom kommunen. Det innebär också att förändringar (om man vill ha förändringar) i stora drag måste ske inom det som redan finns. Det är också därför en del av arbetet med budget nu handlar om strategisk plan, något som S var med och arbetade för förra mandatperioden, men som man nu kanske glömt bort?

Vänsterpartiets skuggbudget var dessbättre lite tydligare, med fokus på sociala frågor: En social investeringsfond, i syfte att arbeta mer med förebyggande arbete, och ett försök att minska de delade turerna inom vård- och omsorgsförvaltningens område.

Återstår att se om sverigedemokraterna kommer med ett fjärde budgetförslag att ta ställning till på kommunfullmäktige den 18 juni.

låt de som kan åka kollektivt!

Jag har tidigare skrivit både ett och två blogginlägg om kollektivtrafik, mestadels i stadsbyggnadsperspektiv eller generellt som en viktig del av en stad. Inte så ofta har mina kollektivtrafik-utspel handlat om kollektivtrafik på landsbygden.

Vi har en bra kollektivtrafik i Värmland, vi har fungerande tåg, vi har samhällen längs med järnvägen. Vi har stombusslinjer och håller på att bygga upp en bra turtäthet som baseras på attd et ska vara enkelt att hålla ordning på när och var bussarna går. Kollektivtrafiken har alla möjligheter att vara ryggraden i värmland och utgöra en bra grogrund för tillväxt och ge bra möjligheter till pendling.

Bra kan givetvis bli bättre. Men grundförutsättningen måste vara att de som kan åka kollektivt också gör det. Vi vet att det inte är möjligt i många människors vardagsliv med förskola, skola och en mängd aktiviteter som ska passa in mellan 00-24. Jag är övertygad om att bilen kommer att vara ett alternativ på svensk gles- och lansbygd, även framgent, fast med andra drivmedel än idag. Och eftersom många inte kommer att kunna få ihop vardagen med kollektivt åkande, är det ju desto viktigare att de som kan åka kollektivt gör det. Då är det ju också viktigt att inte minska möjligheterna till det, t ex genom att inte stanna tågen, i de samhällen där det idag finns flera som stiger på.

Just nu finns ett förslag om att stanna tågen på färre ställen än tidigare längs med värmlandsbanan och fryksdalsbanan, något som sägs förkorta restiden – för de som kan åka med. Istället borde man titta på hur tågen tidigare körts (där det funnits både snabbtåg och tåg som stannar) och se till hur man skulle kunna lösa det utan att försämra möjligheterna för några. Jag och Stina Bergström har skrivít debattartiklar i både nwt och vf på temat, Stina har också bloggat på temat. I veckan var det också ett fokusreportage i nwt kring frågan om tågstoppen, förutom flera andra artiklar som varit på temat: 1,   2,  3, 4, 5.