migrationspolitisk överenskommelse mellan MP, M, C, FP, KD

Det hintades redan i går kväll om att en överenskommelse mellan regeringen och miljöpartiet skulle ske på något sätt kring migrationspolitiken. På en presskonferans i morse presenterades uppgörelsen kring migrationspolitiken mellan miljöpartiet och regeringen. I stora drag handlar det om att förbättra villkoren för asylsökande och papperslösa, vilket givetvis gläder vilken miljöpartist som helst.

I överenskommelsen ingår bland annat att:

- Asylsökande som fått avslag ska exempelvis kunna hållas i förvar i högst två månader i väntan på avvisning. I dag finns ingen gräns för hur länge någon kan hållas i förvar.

- ”Papperslösa” personer som inte fyllt 18 år ges rätt till subventionerad fullständig vård, regelbunden fullständig tandvård och läkemedel. ”Gömda” personer som inte fyllt 18 år har redan idag rätt till detta medan papperslösa barn bara har rätt till omedelbar vård och då endast i teorin eftersom de måste finansiera vården själva. De föreslagna förändringarna innebär att alla barn nu får samma rätt till subventionerad vård som bosatta.

- ”Gömda” och ”papperslösa” vuxna ges rätt till subventionerad vård som inte kan anstå och mödrahälsovård m.m. samt läkemedel som receptföreskrivs i samband med sådan hälso- och sjukvård. De ges även rätt till subventionerad hälsoundersökning och tandvård som inte kan anstå.

Överenskommelsen kommer att ingå i höstbudgeten samt att förändringarna ska träda i kraft 1 juli 2013.

fler unga i arbete

Ungdomsarbetslösheten är en stor utmaning som måste lösas. 22,9 % av unga i Sverige under 25 har inget arbete. Den totala arbetslösheten ligger långt under EU-snittet medan ungdomsarbetslösheten är högre än EU-snittet. På grund av detta diskuteras det flitigt vilka faktorer som ligger bakom. Vissa menar att det är en utbildningsfråga medan andra menar att det är reglerna på den svenska arbetsmarknaden som gör att oerfarna ungdomar utgör en alltför stor risk att anställa. Det här är ett samhällsproblem såväl lokalt som nationellt. I Karlstad är flera hundra ungdomar arbetslösa.

I veckan presenterades majoritetens förslag till jobbpaket med fokus på unga och arbetslösa. Majoriteten lade initiativ till ett extra jobbpaket till arbetsmarknads- och socialnämnden. Pengarna ska framförallt användas för att stärka upp olika arbetsmarknadsinsatser så att ungdomar och långtidsarbetslösa ska få jobb.

Förslaget innefattar en rad utvecklingsområden:

• Utveckla verksamheter som Horizont och JobbTorg där kommunen redan i dag har ett väl uppbyggt samarbete med bland annat arbetsförmedlingen.
• Utveckla samarbetet med Communicare och stötta insatser som syftar till att bryta utanförskap och bidragsberoende. Det kan till exempel vara utlandskoordinatorer, jobbagenter, alumniprogram, mentorsprogram, föreläsningar, studiebesök och individuella coachsamtal.
• Unga som vill arbeta i Oslo-regionen ska lättare kunna komma i kontakt med företagen där.
• Karlstads kommuns förvaltningar och bolag ska ställa fler praktikplatser till förfogande än vad man tidigare har gjort.
• Det redan idag goda samarbetet med näringslivet, ska stärkas ytterligare.

När det gäller arbetslöshet är det såklart viktigt att vi ser detta ur ett helhetsperspektiv, men också att göra kloka avvägningar mellan insatser, och att välja dem som ger bäst utdelning. Den generella nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga som varit en stor satsning från regeringen har uppenbarligen inte fungerat. Både Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Riksrevisionen har påtalat sänkningens dåliga träffsäkerhet. Det är tid att omvärdera detta och istället rikta insatser mot de ungdomar som faktiskt är arbetslösa.

Miljöpartiet i riksdagen kommer i vårbudgeten att satsa specifikt på att unga ska få arbetslivserfarenhet med hjälp av traineeplatser. De arbetsgivare som öppnar för traineeprogram för unga kommer inte bara att få nya krafter i företaget utan även vara en del av lösningen på ett stort samhällsproblem. Miljöpartiet kommer i vårbudgeten också med förslag om att arbetsgivarens lönekostnad sänks med 25 procent för arbetslösa under 26 år som får en traineeplats. För en ung långtidsarbetslös blir nedsättningen 50 procent. Detta tillsammans med förslaget i den senaste budget om slopad arbetsgivaravgift för den som anställer en ung arbetslös ger detta mycket starka incitament för arbetsgivare att anställa arbetslösa ungdomar.Tillsammans med detta föreslår Miljöpartiet också en satsning som ger Arbetsförmedlingen fler möjligheter än i dag att erbjuda korta arbetsmarknadsinriktade yrkesutbildningar för unga som gör dem anställningsbara. Detta för att bättre matcha de ungas kunskaper mot arbetsmarknadens efterfrågan eftersom vi samtidigt med den höga ungdomsarbetslösheten har företag som har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens.

Per Bolund, MP:s ekonomiskpolitiske talesperson, skriver på DN debatt idag: Det behövs också bättre förutsättningar för näringslivet att anställa. Genom att förbättra villkoren för små och medelstora företag kan vi ge större möjlighet för dessa företag att kunna och våga anställa unga. Studier visar att Sveriges småföretagare gärna vill anställa men att de hindras av brist på kompetent arbetskraft och av för höga kostnader. Genom vårt förslag om ett slopat sjuklöneansvar minskar småföretagarnas osäkerhet och ger dem större utrymme att nyanställa. Dessutom föreslår Miljöpartiet en sänkning av arbetsgivaravgifterna för de mindre företagen för att sänka trösklarna att anställa. De senaste decennierna har nio av tio nytillkomna jobb skapats i små och medelstora företag. Allt pekar på att det kommer att vara så även i framtiden. Den regering som inte förmår skapa goda villkor för små och medelstora företag har inte heller någon lösning på arbetslösheten.

bättre kollektivtrafik, helt enkelt

Idag anordande Karlstads kommun och Region Värmland en konferans om tåg mellan Oslo och Stockholm på 2 timmar och 55 minuter. Visst låter det för bra för att vara sant? Sanningen är dock att det finns en utredning som visar på att det är möjligt, om än inte samhällsekonomiskt lönsamt. Trafikutskottets ordf, Anders Ygeman, påpekade dock att det finns flera av de investeringar som gjorts som inte varit samhällseknomiskt lönsamma, men som ändå varit nödvändiga för att samhället ska utvecklas. Han tog utvecklingen och utbyggnaden av stambanorna för en herrans massa år sedan, som exempel. Där några drev projektet att det skulle satsas på järnväg, medan andra stod bredvid och undrade varför vi skulle åka så snabbt  – när vi redan hade järnväg som gick i 40 km/h ! Idagsläget är vi väldigt glada att det var några som drev det där ”höghastighetsprojektet”.

Nu kanske man heller inte behöver välja antingen eller. Oskar Fröidh, forskare inom trafik och logistik på KTH, berättade om Gröna tåget. Gröna tåget syftar till att göra vad man kan med befintliga spår, men med små justeringar och nya tåg, samt med fokus på framtiden och att inte bygga in sig i ett system som inte är kompatibelt med eventuella framtida höghastighetssatsningar. Om höghastighetsbanor och tåg ligger med en planeringsfront på 2050 så kan gröna tåget vara på banan betydligt snabbare än så. Möjligen redan på ett 5-årigt planeringsstadium.

För övrigt talade också Trafikverkets tf GD Lena Erixon om fyrstegsprincipen. Varje enskilt steg i fyrstegsprincipen täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transporter och av våra vägar.

1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. (dvs helst inte resa alls, och om resa: välja hållbart transportslag)
2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. (trafikplanering, stadsplanering)
3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. (bygga om befintlig infrastruktur)
4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. (bygga nytt)

Mycket av det vi gör i kommunen handlar naturligtvis om de två första, dvs planera staden så att behovet av resande minskar, samt underlätta för kollektiva transporter. Här kommer naturligtvis också attityder och att framhålla och marknadsföra hållbara resval in. Erixon påpekade också att ekonomiska styrmedel är ett bra sätt att förändra beteenden. Dvs både underlätta hållbara val, och låta ”dåliga ” val kosta. Här skulle jag gärna vilja veta hur regeringen tänker framgent när det gäller att ställa om Sverige till mer hållbara transporter. Inte kan det väl vara förbifart Sthlm man avser vara morot för mer kollektivt resande?

Sist men inte minst krävs att vi enas kring frågor och utvecklingsprojekt för att nå någonvart. Vill vi ha bra kollektiva transporter mellan Sthlm – Oslo? Ska vi jobba och lobba gemensamt för det? I framtiden kommer vi alltmer vara beroende av att vi snabbt kan förflytta oss. Bilen går för långsamt och flyget missar delmålen, sa Ygeman inledningsvis. Tåget är lösningen! Låt oss således arbeta tillsammans för att få till en bra tågtrafik mellan Oslo och Stockholm – som av en händelse ligger på var sin sida om Karlstad.

satsa på järnvägen

I dag presenterade Miljöpartiet sin satsning på tåg. 100 miljarder – mot regeringens utlovade 3,6. Under 10 år ska 100 miljarder satsas på en modernisering av tågtrafiken. Det handlar om såväl ökat underhåll som investeringar i nya spår och höghastighetståg.

Av de 100 miljarderna ska cirka 40 miljarder gå till ökat underhåll i nivå med 3—4 miljarder per år under en tioårsperiod. Det handlar om kapacitetshöjande åtgärder för de mest akuta flaskhalsarna, framför allt i storstadsområdena, och upprustning av ett antal prioriterade sträckor runt om i landet. (Karlstad?)

Infrastrukturministern var dock inte så imponerad, utan menade att det inte går att lösa tågtrafikens problem på 10 år. Det är säkert sant. Men börjar man inte, så kommer det ju aldrig bli bättre. Och bättre måste det bli – om vi ska vara ett modernt land som har för avsikt att skapa förutsättningar för människor att resa, pendla och arbeta på ett hållbart sätt. Om 10 år kommer oljepriset vara högre än någonsin – då måste vi således vara på god väg att ställa om transportsystemet.

Det är dags att satsa på järnvägen och visa att vi har ett kollektivtrafiksystem värt att kallas modernt.

(Fotot, som har dock inget med detta att göra, visar Karlshamn – Vislanda Järnväg. KWJ lok nummer 9 ”SMÅLAND” med tåg på Torne station 1893. Foto: Samling Stig Nyberg.

en bättre migrationspolitik

Miljöpartiet och regeringen har gjort en överenskommelse om migrationspolitiken. Överenskommelsen innebär att fler människor som behöver vår hjälp eller vill bidra genom arbetskraftsinvandring får det.

Överenskommelsen slår fast att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt ska de som vill komma till Sverige för att arbeta kunna göra det.

Många familjer kommer att kunna återförenas genom nya möjligheter att styrka identitet. Om en kartläggning visar att grupper som tidigare fick stanna av ”humanitära skäl” inte längre får det med den snäva bestämmelsen ”synnerligen ömmande omständigheter” kommer detta att ändras, vilket det finns avsatt medel för. Stora grupper av papperslösa kommer att få vård, och barn kommer att få skolgång.

Överenskommelsen mellan Miljöpartiet och regeringen innebär också att Sverigedemokraterna inte får inflytande över migrationspolitiken, varken direkt eller indirekt. SD har under dagen kommenterat uppgörelsen i negativa ordalag, vilket bara det känns som en vinst – och ett bevis på att uppgöreslen är rätt.

Överenskommelsen innebär ett antal förbättringar även om Miljöpartiet hade velat gå längre på vissa områden. En fråga som Miljöpartiet har drivit men inte fått gehör för är att stoppa utvisningar av ensamkommande barn till Malta och Italien. Uppgörelsen är dock i dagsläget ett steg i rätt riktning.

Skäms regeringen!

Igår kom så kraven från EU gällande minskandet på medlemsländernas klimatpåverkande utsläpp. Sverige ska således vara ledande när det gäller att minska på utsläppen och också skapa förnybara energikällor! Regeringen var emellertid inte stolt över detta , istället påpekade man stolt att man hade lyckats förhandla ner Sveriges ambitioner och åtaganden något ”eftersom vi redan hade gjort så mycket”. Nu var det minsann andra länder som också var tvungna att dra sitt strå till stacken menade regeringen.

 I dagens NWT finns en liten notis på ledarsidan där man uttrycker att EU:s politik havererat när man gör det så orättvist som när de som redan har gjort mest ska göra ännu mer och så vidare…  

Är det verkligen så jobbigt att vara bäst i klassen, undrar jag. Har det inte snarare varit regeringens politik att man ständigt ska förbättra sig och att alla ska kunna utvecklas  individuellt? Vad är det för j-kla sosse-snack om att alla ska göra precis på samma sätt och att det ska vara millimeter-rättvisa? Skärpning! Givetvis ska Sverige gå före i klimatarbetet och göra allt vad vi kan för att få till en bättre miljö och mindre utsläpp samt smartare energilösningar med förnybara bränslen.