ny teknik hjälp för utökad medborgardialog gällande stadsutveckling?

Den nyligen avslutade utställningen kring älvpromenaden genererade rekordmånga synpunkter från karlstadborna gällande stadsutveckling i Karlstad. I projektet har det också satsats resurser på att utöka medborgardialogen, varför utställningen flyttades bl a till Mitt i City-gallerian under en tid för att göra medborgare uppmärksamma på förslagen till förändringar av Karlstads centrala delar. Det är frågor som engagerar och som är viktiga att få till en bra dialog med medborgarna i.

Idag är den som vill komma med synpunkter på stadsutvecklingen anvisad att skriva ett brev, mejla, ringa till stadsbyggnadskontoret eller delta i samrådsmöten. Bra möjligheter att påverka och inkomma med synpunkt, men det är tillvägagångssätt som troligtvis inte appellerar till den yngre generationen. Genom att använda ny teknik hoppas vi kunna locka fler yngre att delta i diskussionen om stadsutveckling och Karlstads framtida utveckling.

På årets första nämnd nu i januari kommer den politiska majoriteten därför att lägga ett initiativ där stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att tillsammans med eleverna på TIME-utbildningen utveckla en applikation, som antingen kan användas direkt i telefonen eller på datorn, med syfte att hämtar in åsikter om stadens utveckling.

Förhoppningen är att med hjälp av den nya applikationstekniken ta fram ett nytt interaktivt sätt för Karlstadsborna att komma med sina åsikter och kommentarer. Genom att samarbeta med TIME-eleverna vill man ta till vara deras kreativitet och kunnande och förhoppningsvis få hjälp att väcka fler ungdomars intresse för stadsutveckling.

Liknande idéer har prövats i andra städer, bland annat Göteborg och Stockholm. I vissa fall handlar det främst om att skapa debatt, medan man i andra faktiskt kan påverka det slutgiltiga resultatet. I Karlstad är förhoppningen att både få till en ökad debatt om stadsutveckling och att få till ett nytt verktyg där Karlstadsbornas och idéer kan sparas och tas till vara.

bostadsministerns utspel för ökat byggande räcker inte

På dagens DN-debatt skriver bostadsminister Stefan Attefall (KD) om hur regelförenklingar ska gynna bostadsbyggandet och specifikt byggandet av studentbostäder.

Att det byggs för lite bostäder åt unga, dvs i större utsträckning billigare hyresrätter, är vi överens om. Attefall lyfter en rad förenklingar som han menar påverkar byggandet i positiv riktning, nya PBL och lyfter där 10 veckors regeln av hantering av bygglov, överklagandeprocessen som i viss mån skräps. Det pågår också en översyn av planprocessen, med syfte att förenkla från plan till färdigt bostad. Lovvärda initiativ. Men det går att göra mer. (Miljöpartiet presenterade så sent som för någon vecka sedan förslag till hur man skulle kunna öka bostadsbyggandet, men bland resurser från AP-fonderna som uttryckt önskemål om att få investera mer i fastigheter.)

Det som tar mest tid, från ide till färdig bostad är såklart den planprocess som måste genomgås med allt vad samråd, utredningar och granskningar innebär. Det är tidskrävande, men också en viktig del i den demokratiska processen där människor faktiskt måste kunna få vara delaktiga i samhällets och stadens utveckling. För att snabba på en planprocess skulle kanske någon form av gemensamma riktlinjer/regelverk kunna tillskapas med syfte att förenkla för planarkitekterna. I dagsläget är det en rad olika saker att förhålla sig till, buller, översvämning, trafik, natur, kultur och så vidare. Attefall menar att det i dagens regelverk finns ett stråk av social ingenjörskonst. En vilja från myndigheterna att berätta hur lägenheterna ska utformas. I viss mån kan jag hålla med om att det kan bli oflexibelt. Samtidigt är ju regelverket där för att skydda de som ska bo i lägenheterna och med den marknaden som finns behövs det med all sannolikhet riktlinjer för hur man ska bygga. Bara i Karlstad har flertalet studentlägenheter fått stor kritik för att lägenheterna inte håller måttet.

Det blir minst sagt spännande att se hur uppdraget utformas då Boverket får i uppdrag att skära i byggreglerna för studentbostäder. Än mer intressant blir det såklart att få se vilka regler och riktlinjer man kommer fram till är onödiga. Förhoppningen är dock att det kommer att göra skillnad och att vi får se fler företag som vill investera och bygga bostäder för unga. Organisationen jagvillahabostad.nu har tillsammans med byggare visat att det går att bygga smått och billigare om man tänker till ett extra varv, om man ifrågasätter och testar. Något som alla måste ta till sig och anamma, såväl byggare som kommuner.

Det som saknas i dagens utspel, men som skulle ha stor betydelse, är ekonomiska stimulanser för att öka byggandet för unga. Det är såklart ingen slump att de som bygger lägenheter bygger bostäder med både höga insatser och höga avgifter. I Karlstad slår vi gång på gång rekord i insatser och avgifter på de nyproducerade lägenheterna. Detta trots att efterfrågan på hyresrätter torde vara högre än någonsin. Vore det stora vinster i att bygga studentbostäder och specifikt hyresrätter skulle marknaden göra det. I dagsläget är det fortfarande de som inte har de pengarna som krävs för insats eller lån som drabbas och inte tar sig in på bostadsmarknaden. Byggbranschen är konservativ. Vi behöver fler som ifrågasätter och kommer med nya idéer så att det blir lättare att få tag på en bostad till ett pris unga har råd att efterfråga.

några spridda tankar kring stadsplanering

Att bygga stad är ingen lätt uppgift. Än svårare är kanske att bygga i befintlig stad. Jag var för något år sedan på en konferans om den hållbara staden. Jag var där som stadsbyggnadspolitiker, men möttes av många kända ansikten från forskarvärlden vilket gjorde att även den sidan hos mig fick sitt lystmäte tillgodosett. På konferensen togs en rad frågor upp, social aspekter, men också hur vi förhåller oss till buller, grönområden och trafikseparering. Speciellt kan den här föredragningen om bilsamhället rekommenderas om man är intresserad av att veta mer om varför våra städer ser ut som de gör.

För några årtionden sedan praktiserades trafikseparering vid planering av nya bostadsomrden och stadsdelar. Nu är förhållandet snarare det motsatta, och istället pratas det om trafik på de gåendes villkor. Vilket också ger en trygghetsaspekt till området om det inte är helt separerat från alla trafikrörelser. Busstrafiken är givetvis en del i detta. En annan del är buller, vibrationer och närheten till tåg. I flera av våra svenska städer har vi järnvägen som ett stråk genom staden. Vi har tvingats att inte bygga bostäder eller annan verksamheter i närheten av denna just pga ljudnivå och liknande. Det gör att det nu ses med lystna blickar på områden, som skulle kunna förtätas – om det bara inte bullrade så.

I Karlstad finns plan på bostäder i ett sådant läge – som just nu är överklagat och behandlas av högsta förvaltningsdomstolen. Domen i ärendet är förståss intressant eftersom det skulle kunna öppna upp för bostadsbebyggelse i liknande lägen, både i Karlstad och i andra orter där järnvägen är en stor barriär i staden. Boverket har riktlinjer som man ska förhålla sig till, och som hittills gjort det svårt att bygga i de här områdena. Nu verkar det möjligen som att det kan vara ändring på detta, och utifrån några förutsättningar kan jag tycka att det är bra. Det ska naturligtvis gå att säkerställa en bra boendemiljö, men kanske måste man inte kunna garantera tystnad åt alla håll och kanske kan man i större utsträckning framgent dämpa buller och vibrationer. Kanske får man också tåla mer som boende i en stad, jämfört med boende på landsbygd eller mindre tätorter?  En av forskarna på nämnda konferens menade att vi visst ska bygga i de här lägena, men vissa undantag kanske. Men mer än vad vi hittills gjort.

Fördelarna är att man i dessa lägen kan utnyttja redan befintlig infrastruktur och minska bilåkandet genom att det finns gott om kollektiva transporter. Vi kommer behöver utnyttja marken på ett alltmer effektivt sätt i centrala lägen i samtliga Sveriges städer. Dels har vi har inte råd att sprida ut vår byggnation på värdefull jordbruksmark, eller skogsmark heller för den delen, men det är också ineffektivt transportmässigt. Framöver kommer vi också att behöva producera mat lokalt i större utsträckning än hittills, eftersom matpriserna stiger kraftigt när oljepriset stiger och det därför också blir orimligt med långa transporter.

Det finns verkligen många aspekter att väva in, och det händer verkligen mycket på planeringssidan just nu. Jag märker att jag som varit borta från akademin några år, har tappat greppet om ”forskningsfronten”. Nu är ju det enkelt att råda bot på, men under det gågna året har tiden helt enkelt inte funnits. Först efter ett år, när jag ungefär vet hur arbetet fungerar så känns det som att läsning av en vetenskaplig artikel skulle nog tillföra något i min praktiska verklighet.

fördubbla kollektivtrafiken – med hjälp av nya kollektivtrafiklagen

Sverige får en ny kollektivtrafiklag nästa år. Ibland låter det som att Karlstadbuss och den samordning vi lokalt har i Karlstad med stadsplanering inte skulle kunna fortsätta med den nya lagen. Det låter också som att det är ett enda bolag som ska kunna sköta samordningen i länet.  Så är inte fallet.

Tanken med lagen är att det ska bli ett större utbud för resenärerna att välja mellan, samtidigt som det stora offentliga åtagandet garanterar att samordnat system av linjetrafik. Samordning innebär att kunderna enkelt ska veta vilka bussar som går var, hur och när, samt att det ska vara enkelt att betala. Det ska bli lättare för den regionala kollektivtrafikmyndigheten att organisera trafik över länsgränser och möjligheter för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik.

Det har på sista tiden låtit som att landstinget ska ta över kollektivtrafiken. Sanningen är väl att landstinget KAN komma att utgöra den nya kollektivtrafikmyndigheten ( den nya myndigheten skulle också kunna vara ett kommunförbund) , den som sedan kan låta olika bussbolag köra kollektivtrafik. Att planera sträckningar och köra buss kan t ex Värmlandsbuss, Karlstadsbuss eller det lilla företaget Per-Inges suveräna Skåretrafik göra.

Karlstad ska vara en del av det goda samarbetet i länet. Tillsammans har vi alla möjligheter att få en riktigt bra kollektivtrafik. Karlstad har lyckats att fördubbla passagerarunderlaget och vi har lokaltrafiken som en integrerad del av stadsbyggnadsavdelningen, med korta beslutsvägar, där beslut kan fattas så nära dem det berör. När nya stadsdelar planeras finns kollektivtrafiken med från början så att det blir så smart och kostnadseffektivt som möjligt.

Framtidens utmaningar är stora men tillsammans kan vi förverkliga riksdagens uppsatta mål om en fördubblad kollektivtrafik till år 2020, lokalt i Karlstad och Värmland. För i sanningens namn är det här är en större fråga än bara om kollektivtrafikens organisering. Ytterst handlar det om något annat och mycket större – att vi ska rädda världen.