inga kommunala särkrav på klimatsmart byggande?

Vänsterpartiet har lagt en motion om att ställa krav på klimatsmarthet vid byggnation av hus i Karlstad. Idag behandlades den motionen på stadsbyggnadsnämnden för vidare behandling av kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ämnet är aktuellt i och med den byggkravsutredning som precis presenterats och som gör gällande att särkrav t ex gällande energi och miljö inte ska tillåtas, för att det fördyrar byggandet.

I dagsläget är det egentligen inte mycket annat än att vänta och se vad som beslutas på området. Intressant i sammanhanget är SKLs artikel på ämnet, där företrädare för alla partier (utom SD) skrivit under.

Att vänta och se blev också svaret på motionen på dagens sammanträde. Men det innebär ju inte att jag tycker att det är bra. Jag tycker verkligen att kommuner borde få gå före när det gäller miljösmart byggande.

Bostadsminister Attefall har gjort gällande att det inte är kommunerna som ska driva hållbar utveckling. Frågan som jag gång på gång ställt mig är då, vem som ska göra det? För regeringen gör ju inte mycket på den här fronten. Att inte få ställa kommunala särkrav är bara bra OM regeringen börjar prioritera miljö och klimat och låter Boverket ställa krav på byggbolagen och byggherrarna att bygga så klimatsmart som man faktiskt kan. Boverkets regler för t ex energiförbrukning är i dag ett slag i luften – när flertalet visar på att man faktiskt kan bygga mycket mer miljö- och klimatsmartare än så. Flertalet byggbolag har redan kört förbi både politik och riktlinjer för att de verkligen vill visa på att de vill vara med och bygga framtidens Sverige och framtidens bostäder. Varför kan då inte politiken stötta, snarare än att bromsa den utvecklingen?

vem vill bygga? – vem kan bo? En långsiktigt hållbar politik för att hantera bostadsbristen.

Miljöpartiet de gröna presenterade idag för första gången en samlad politik för att hantera den brist på bostäder som gör livet svårt för unga och andra som behöver bostad. hela den rapporten går att läsa här.

Bostadsbristen ser ut på olika sätt på olika ställen och för olika människor. Av denna anledning finns det heller inget enskilt magiskt trick som löser problemet. Miljöpartiet presenterar i stället en bred flora åtgärder som angriper olika orsaker till bostadsbristen. Med fokus på följande områden:

• Skapa en fungerande byggmarknad med stärkt konkurrens framför allt genom bättre förutsättningar för små- och medelstora byggföretag. Marknadens spelregler måste dessutom bli tydligare, mer likvärdiga och präglas av långsiktighet.
• Utveckla bostadsområden så att det blir mer attraktivt att bo, verka och bygga.
• Främja innovation och erfarenhetsutbyte för att frigöra bostadssektorns förmågor. Det finns redan många smarta lösningar på kvalitativt, miljösmart och prisvärt boende. Genom bättre dialog och samordning kan dessa exempel spridas och bli fler.
• Aktivera fler aktörer och frigöra mer kapital för bostadsförsörjning.
• En myndighetsutövning som säkrar allas rätt till bostad och tar krafttag mot hemlösheten.

För detta krävs givetvis ett engagemang från riksdagen i dessa frågor, men man kan också göra mycket lokalt. Inte så mycket när det gäller regler och riktlinjer. Men kommunen har planmonopol som kan bidra till att vi planerar för hållbar stadsutveckling. Vi kan göra gemensamma upphandlingar med andra kommuner, eller bygga liknande byggnader på fler platser för att få ner kostnader för byggandet (man behöver inte uppfunna hjulet på nytt varje gång..), och kanske också för att få fler aktörer i byggbranschen. På detta sätt bygger vi långsiktigt en hållbar politik för att skapa fler bostäder som människor har råd och möjlighet att efterfråga.

några spridda tankar kring stadsplanering

Att bygga stad är ingen lätt uppgift. Än svårare är kanske att bygga i befintlig stad. Jag var för något år sedan på en konferans om den hållbara staden. Jag var där som stadsbyggnadspolitiker, men möttes av många kända ansikten från forskarvärlden vilket gjorde att även den sidan hos mig fick sitt lystmäte tillgodosett. På konferensen togs en rad frågor upp, social aspekter, men också hur vi förhåller oss till buller, grönområden och trafikseparering. Speciellt kan den här föredragningen om bilsamhället rekommenderas om man är intresserad av att veta mer om varför våra städer ser ut som de gör.

För några årtionden sedan praktiserades trafikseparering vid planering av nya bostadsomrden och stadsdelar. Nu är förhållandet snarare det motsatta, och istället pratas det om trafik på de gåendes villkor. Vilket också ger en trygghetsaspekt till området om det inte är helt separerat från alla trafikrörelser. Busstrafiken är givetvis en del i detta. En annan del är buller, vibrationer och närheten till tåg. I flera av våra svenska städer har vi järnvägen som ett stråk genom staden. Vi har tvingats att inte bygga bostäder eller annan verksamheter i närheten av denna just pga ljudnivå och liknande. Det gör att det nu ses med lystna blickar på områden, som skulle kunna förtätas – om det bara inte bullrade så.

I Karlstad finns plan på bostäder i ett sådant läge – som just nu är överklagat och behandlas av högsta förvaltningsdomstolen. Domen i ärendet är förståss intressant eftersom det skulle kunna öppna upp för bostadsbebyggelse i liknande lägen, både i Karlstad och i andra orter där järnvägen är en stor barriär i staden. Boverket har riktlinjer som man ska förhålla sig till, och som hittills gjort det svårt att bygga i de här områdena. Nu verkar det möjligen som att det kan vara ändring på detta, och utifrån några förutsättningar kan jag tycka att det är bra. Det ska naturligtvis gå att säkerställa en bra boendemiljö, men kanske måste man inte kunna garantera tystnad åt alla håll och kanske kan man i större utsträckning framgent dämpa buller och vibrationer. Kanske får man också tåla mer som boende i en stad, jämfört med boende på landsbygd eller mindre tätorter?  En av forskarna på nämnda konferens menade att vi visst ska bygga i de här lägena, men vissa undantag kanske. Men mer än vad vi hittills gjort.

Fördelarna är att man i dessa lägen kan utnyttja redan befintlig infrastruktur och minska bilåkandet genom att det finns gott om kollektiva transporter. Vi kommer behöver utnyttja marken på ett alltmer effektivt sätt i centrala lägen i samtliga Sveriges städer. Dels har vi har inte råd att sprida ut vår byggnation på värdefull jordbruksmark, eller skogsmark heller för den delen, men det är också ineffektivt transportmässigt. Framöver kommer vi också att behöva producera mat lokalt i större utsträckning än hittills, eftersom matpriserna stiger kraftigt när oljepriset stiger och det därför också blir orimligt med långa transporter.

Det finns verkligen många aspekter att väva in, och det händer verkligen mycket på planeringssidan just nu. Jag märker att jag som varit borta från akademin några år, har tappat greppet om ”forskningsfronten”. Nu är ju det enkelt att råda bot på, men under det gågna året har tiden helt enkelt inte funnits. Först efter ett år, när jag ungefär vet hur arbetet fungerar så känns det som att läsning av en vetenskaplig artikel skulle nog tillföra något i min praktiska verklighet.

studiebesök i Göteborg

Idag var delar av stadsmiljögruppen i kommunen tillsammans med fastighetsägare i Karlstad på studiebesök i Göteborg för att studera samarbete kring stadsutveckling, träbyggnation vid ValöFyr samt byggande på naturens villkor vid Hallsås i Lerum. Alla på olika sätt intressanta projekt som ger mycket idéer att ta med hem.

grundviken

Eftermiddagen spenderades tillsammans med politiker, tjänstemän, exploatörer och boende runt det nyplanerade området Grundviken.

(bild från karlstads kommun)

Vi diskuterade fördelar och nackdelar med området och planeringen, utförandet och vad vi väntar oss av planen och det slutliga resultatet. Vi diskuterade också området utifrån olika intressegrupper, barn, gamla, företagare, småbarnsföräldrar och så vidare.

Det var fantastiskt roligt att få vara med i processen att ta fram en ny stadsdel i Karlstad, det som var mest intressant var givetvis att det var så många olika typer av intressenter med i diskussionen. Att planerare sitter vid ritbordet och funderar själva har ju (som jag också faktiskt påpekar i min avhandling) sina nackdelar. Det är verkligen jätteviktigt att planering sker i samverkan och i samförstånd med dem som ska bygga eller/och bo i/eller i närheten. Viktigt är också att man har möjlighet att påverka i tidigt stadium så att det finns några faktiska förändringsmöjligheter.

Det var således intressant både ut politikersynvinkel och forskningsperspektiv, och när arkitekten drog i gång med sin uppstartsföreläsning måste jag erkänna att jag blev väldigt forskningssugen igen.

Oljemiljarder bygger grön stad?

Här är det några som fattat vad det handlar om, eller?! Ett stadsbyggnadsprojekt  i Abu Dhabi som ska bli en helt koldioxifri stad. Allt ska bygga på sol och vind! Snacka om framtidstänkande!