Att bygga stad är ingen lätt uppgift. Än svårare är kanske att bygga i befintlig stad. Jag var för något år sedan på en konferans om den hållbara staden. Jag var där som stadsbyggnadspolitiker, men möttes av många kända ansikten från forskarvärlden vilket gjorde att även den sidan hos mig fick sitt lystmäte tillgodosett. På konferensen togs en rad frågor upp, social aspekter, men också hur vi förhåller oss till buller, grönområden och trafikseparering. Speciellt kan den här föredragningen om bilsamhället rekommenderas om man är intresserad av att veta mer om varför våra städer ser ut som de gör.
För några årtionden sedan praktiserades trafikseparering vid planering av nya bostadsomrden och stadsdelar. Nu är förhållandet snarare det motsatta, och istället pratas det om trafik på de gåendes villkor. Vilket också ger en trygghetsaspekt till området om det inte är helt separerat från alla trafikrörelser. Busstrafiken är givetvis en del i detta. En annan del är buller, vibrationer och närheten till tåg. I flera av våra svenska städer har vi järnvägen som ett stråk genom staden. Vi har tvingats att inte bygga bostäder eller annan verksamheter i närheten av denna just pga ljudnivå och liknande. Det gör att det nu ses med lystna blickar på områden, som skulle kunna förtätas – om det bara inte bullrade så.
I Karlstad finns plan på bostäder i ett sådant läge – som just nu är överklagat och behandlas av högsta förvaltningsdomstolen. Domen i ärendet är förståss intressant eftersom det skulle kunna öppna upp för bostadsbebyggelse i liknande lägen, både i Karlstad och i andra orter där järnvägen är en stor barriär i staden. Boverket har riktlinjer som man ska förhålla sig till, och som hittills gjort det svårt att bygga i de här områdena. Nu verkar det möjligen som att det kan vara ändring på detta, och utifrån några förutsättningar kan jag tycka att det är bra. Det ska naturligtvis gå att säkerställa en bra boendemiljö, men kanske måste man inte kunna garantera tystnad åt alla håll och kanske kan man i större utsträckning framgent dämpa buller och vibrationer. Kanske får man också tåla mer som boende i en stad, jämfört med boende på landsbygd eller mindre tätorter? En av forskarna på nämnda konferens menade att vi visst ska bygga i de här lägena, men vissa undantag kanske. Men mer än vad vi hittills gjort.
Fördelarna är att man i dessa lägen kan utnyttja redan befintlig infrastruktur och minska bilåkandet genom att det finns gott om kollektiva transporter. Vi kommer behöver utnyttja marken på ett alltmer effektivt sätt i centrala lägen i samtliga Sveriges städer. Dels har vi har inte råd att sprida ut vår byggnation på värdefull jordbruksmark, eller skogsmark heller för den delen, men det är också ineffektivt transportmässigt. Framöver kommer vi också att behöva producera mat lokalt i större utsträckning än hittills, eftersom matpriserna stiger kraftigt när oljepriset stiger och det därför också blir orimligt med långa transporter.
Det finns verkligen många aspekter att väva in, och det händer verkligen mycket på planeringssidan just nu. Jag märker att jag som varit borta från akademin några år, har tappat greppet om ”forskningsfronten”. Nu är ju det enkelt att råda bot på, men under det gågna året har tiden helt enkelt inte funnits. Först efter ett år, när jag ungefär vet hur arbetet fungerar så känns det som att läsning av en vetenskaplig artikel skulle nog tillföra något i min praktiska verklighet.
